Kärleksmums-muffins

Tog mig till affären tillslut, trodde verkligen aldrig att jag skulle komma iväg. Men fyyy såg mig själv i ett fönster på väg till affären, haha snacka om att man går ner sig när man är gravid. Jag som tänkte att jag skulle se fräsch ut no matter what! Men tillslut bryr man sig helt enkelt inte och allt man tänker på är att vara bekväm. :p Inte orkar jag fixa håret eller vara supernoga med sminkning, så på med keps så döljer man det mesta. Sen så tar man den enda jackan man kan stänga, vilket är en jacka Danny beställt som var för liten för honom. Men den är alldeles för stor för mig i ärmarna så det ser ju inte klokt ut, men det var det mest bekväma jag haft på mig kan jag säga. ;D 




Ja, snygg var man då inte! :p men men, bak-grejer kom man hem med tillslut. Men ska aldrig mer baka, det är inte för mig. Blir bara stressad! Jag avskyr när receptet säger åt en att man ska sätta på ugnen först, då får jag panik och tänker att jag måste hinna klart med allt innan lampan släcks, för annars står den där och drar massa el. Haha det är sjukt, jag vet, men när jag växte upp fick man alltid skäll om man hade på något som drog el så sen dess har man varit supernoga med sånt. :p 

Får även panik av allt kladd och mjöl överallt. Jag som har lite OCD att det måste vara rent omkring mig tycker inte det är skoj. Dessutom så måste jag ju äta upp en tredjedel av smeten så nu är jag ju inte ett dugg sugen på att äta mina kärleksmums-muffins. :o 


Nä, dålig idé av mig. Jag kan ju bara baka med sällskap. Men får se om Danny tycker om dem! Och bra att ha i frysen så man har lite gott när det kommer besök. :)